Är det bara fantasier i hur ett förhållande ska funka och vara perfekt som egentligen förstör, för att man undermedvetet försöker få fantasin till verklighet? 
Eller är det bara så att kemin sins i mellan inte fungerar? 
 
Undrar ibland om det är jag själv som lämnar ett förhållande för tidigt för att jag inte orkar tjata om samma saker hela tiden, som kan vara viktiga för mig att den andra parten ska förstå, hjälpa mig med eller stötta?
Jag kan ta upp samma sak 1 gång, 2 gånger och om jag inte känner nån respons så exploderar jag tillslut för att jag blir ledsen och arg för att jag känner att det inte tas på allvar. Fast parten kanske försöker så gott han kan.
När jag väl blir arg så är det den ända gången det tas på allvar.. men då är jag redan på väg ut genom dörren.
Samtidigt som jag har undrat om det är så att jag begär för mycket för att jag tycker att det är en självklarhet för mig att alltid finnas där till hands, som det inte är för parten!
 
Jag vet inte varför jag är sån som drar när jag tycker att jag har gett tillräckligt med många chanser.
Har varit sån i ganska många år och jag vet inte om det är nått sorts form av försvar.
Är det jag som inte är tillräckligt tydlig första gången jag säger nått?
Jag kan ju inte ställa mig och skrika så fort det är nått för att få nån sorts av respons i huvudtaget. ska det inte funka med att man sitter ner och pratar som två vuxna personer?
 
Är det jag själv som är problemet?
Det kan säkert vara så fast att jag inte vet vart problemet grundar sig i , om det ens grundar sig i nått!
Eller är det verkligen jag som är problemet?
Kan det bara vara så lätt att man inte är rätt för varandra?
 
Jag vet dessutom att jag är en ganska knepig person om man inte har känt mig i tillräckligt många år, så att man har hunnit se alla mina sidor etc.
När jag säger knepig så är det inte på ett negativt sätt. Alla har sina dåliga och underbara sidor som man inte kan komma undan med. 
Men det är lättare att tackla allt sånt om man har känt personen i många år.
 
Bara för att jag kan så måste jag säga att jag är en sjukt underbar person med ett stort hjärta och en personlighet som är sällsynt ;)
 

Kommentera

Publiceras ej